I VÅRA HJÄRTAN

Tillbaka

A Love One is not gone, until they are forgotten!
And to Live in the hearts of those left behind
- is to live forever.

DONNA

* 1997-02-13 † 2008-05-29

LP I LP II Slåboda´s Fanny Girl

Vår första samojed Fanny kom från Stina Hween på Slåboda´s Kennel 1991.
Hon blev den hunden som lärde oss hur man skulle göra och INTE
skulle när man uppfostrar en hund.
Och jag kan tala om att vi inte alltid hade samma åsikt.

Fanny var både tuff och smart, lärde sig snabbt och fungerade då givetvis
bra i lydnadsringen. Hon fick ett LP både i Lydnadsklass I och II.

Hon var också lika envis, ej att förglömma , så när det var dags att
bära saker i munnen så var den lydnadskarriären slut.
Men hon var också kärvänlig och lojal.
Gillade när hon fick chansen att spendera en natt i sängen eller krypa
upp i soffan och vara Universums mittpunkt för en liten stund.

Utanför och i utställningsringen
var hon nog lite av en clown, tyckte om att "spexa".
En domare skrev en gång om henne:
A beautiful bitch with a lot to love, just showing her head off…
Det var en rätt passande presentation av henne.

Genom åren fick hon två cert och en del BIR, BIM, BIG och BIS placeringar.

Fanny fick två kullar valpar, den första 1996 och den andra 1998.
1997 skadade hon sin knäled mycket svårt och trots
att hon genomgick en stor operation och en lång rad behandlingar
blev inte utgången den vi önskat.

Fanny slutade sina dagar i November 1999

Such Nuch Intuch NV-94 Newsam´s Bamse

1992 gjorde till vardags kallad"Knoen" entré i vår familj med buller och bång.

Bamse var född på Newsam´s kennel
och kom tillbaka dit efter en tids " trassel " i Mars - 92.
Under sommaren som kom lärde vi känna "Knoen"
och tog honom snabbt till våra hjärtan.
Sagt och gjort i November samma år hämtades han hem till oss.
En tids " hårt arbete " följde och " Knoen" utvecklades till en
underbar familjemedlem.

Han gav oss sen många år av glädje,och ibland givetvis ett och annat
grått hår också - precis som alla andra hundar.

Bamse älskade Agility, då han försökte ta så många"hinder"
under så kort tid som möjligt, alltid "diskuterandes" under tiden.
Men han tyckte inte om lydnad, det var alldeles för "besvärligt" att behöva
lyda så där till 100 % utan att få göra ett endaste litet "bus" tiden.

Men absolut härligast var han i utställningsringen.
Han hade en otrolig "karisma" som lyste om honom.
Han älskade att visa upp sig och visste precis när domaren kom
och skulle titta och känna, då kunde man diskutera med alla
andra i ringen utan att matte kunde säga någonting… just då!!

Bamse blev med åren Svensk, Norsk
och Internationell champion och Norsk vinnare -94.
Också en aktningsvärd samling
BIR , BIM BIG och BIS rosetter har han lämnat efter sig.

På kvällarna "lufsade" han alltid in i lilla hundhuset för att sova…
utom vid de tillfällen som husse inte var hemma över natten.
Då parkerade han på yttertrappan och skulle ligga innanför dörren
och vakta huset nu när inte husse var hemma.
Någon var ju tvungen att "ta ansvaret".
En uppgift som han alldeles själv tagit på sig.

Men det bästa han visste, var att som "ensam hund" åka med till affären,
sittandes i framsätet, köpa choklad och dela med matte på vägen hem,
då var man mycket bättre än alla andra minsann.

Newsam's Duke Ellington " Nalle "

Min mamma förälskade sig snabbt i våra samojeder,
så när Carina på Newsam's kennel fick tillbaka en hanvalp, en " lillebror " till våran Bamse,
för omplacering slog syrran och jag till och köpte valpen till mamma i Mors Dags present.

Det var väl ingen dålig Mors Dags present får man säga så här i efterhand...

Nalle var en oerhört snäll hund och min mammas ögonsten.
En del utställningar blev det också genom åren, 2 cert hann killen få ihop.
Sen tröttnade väl både han och mamma på att fara på utställningar....

Efter min mammas bortgång för några år sedan har Nalle bott hos min syster och hennes familj.

Och det är med sorg och saknad Nalle lämnat oss i den högaktningsvärda åldern av 11 år.

Regnbågsbron

Det finns en bro som förbinder Himlen & Jorden.
Den kallas för Regnbågsbron på grund av dess många vackra färger.
Alldeles bredvid Regnbågsbron ligger ett land med vattendrag,
kullar och dalar med mjukt friskt gräs.

När ett älskat husdjur dör kommer det till denna plats.
Där finns alltid mat och vatten och varmt vårväder.
De gamla och svaga djuren blir unga igen.
De som blivit skadade blir hela igen.
De leker med varandra hela dagarna. Men det är en sak som saknas.
De är inte tillsammans med den speciella person som älskade dem på Jorden.

Så varje dag springer de runt och leker tills en dag
kommer då de plötsligt slutar leka och tittar upp.

Deras nosar sniffar, öronen spetsas och blicken skärps och plötsligt lösgör sig en från gruppen.
Du har blivit upptäckt och när du och din speciella vän möts samsas ni i en glädjefylld omfamning som varar för evigt.

Ditt ansikte blir kysst om och om igen.

Dina händer smeker det älskade huvudet och du tittar än en gång in i ögonen på ditt trogna husdjur, som så länge saknats i ditt liv men aldrig i ditt hjärta.

Sedan går ni över Regnbågsbron tillsammans för att aldrig mer skiljas.